Hönsslakteri
Är äcklad och kan knappt äta sallad och chevré! Men det går nog över för så farligt var det inte, förutom att vi fick ducka under rader av kycklingar som hängde nakna med avskurna halsar och droppandes blod. Alla fick blod och avföringsstänk över labrockarna, hårskydden, munskydden, stövlarna och på de kläder/kroppsdelar som inte var täckta av några av de nämnda. Tex en erasmusstudent från Turkiet fick blodstänk i ansiktet, mysigt va!?!!
Kan säga att jag har sanerat mig efter hemkomst! Duscha, skrubba och olivolja in 
På bilden ser ni en man som snittar upp halsar på de kycklingar som har blivit missade av maskinen. Kul jobb!
På hönsslakteriet
- Smutsiga kycklingar kommer med lastbil i trånga plastbackar till en lastkaj belyst i blått. Kycklingarna kan inte se i blått ljus, så det ska göra dem lugna. Här ska veterinären vara med och inspektera djurvälfärden. Se till att det går rätt till och så att inga djur är sjuka. Sjuka djur tages undan och inspekteras. Vid en contagious disease är det speciellt viktigt att de inte går vidare till slakt bland de andra kycklingarna.
- Backarna blir avlastade och förs på ett rullband till ett fåtal personer som tar upp kycklingarna och hänger dem upp och ner i benen i speciella ”stålkrokar”.
- Krokarna hänger på en räls och matar, efter bara några meter in kycklingarna i ett, ca 3 meter långt, ”elektriskt bad” där de blir bedövade. För att sedan direkt efter det få sin hals införd i en maskin som liknar en horizontal stor skruv som snittar upp halsen. Det är precis efter den maskinen som denna, blodiga, man sitter och skär av de halsar som lyckades undgå maskinen.
- Sen förs kycklingarna igenom två maskiner som tvättar dem och sliter bort alla fjädrar. Höll på att kräkas av lukten här, var tvungen att andas med munnen.
- För att efter det bli av med diverse lemmar i olika turordning. Inälvorna blir urgröpta av en högteknologisk maskin ner på ett rullband, där några arbetare sitter och tar hand om hjärta, lever och mage, som sedan tvättas, kyls, förpackas och skickas till konsumenten.
Som veterinär så har man på ett slakteri ansvar för att kontrollera hygienen i hela fastigheten och (som jag sa tidigare) för djurvälfärden.
För mig är djurvälfärden som ett skämt. Även om det är under en väldigt kort strecka som de är upphängda och transporterade tills de blir bedövade och att de har det blåa ljuset. Så tycker jag att hela industrin är så äcklig. Bara på detta, medelstora slakteri så dödas 50 000 kycklingar per dag. Och det finns hur många slakterier som helst i världen. Industrin är så stor att det inte går att greppa.
Klart det ser fint ut när du ser det vita, rena och förpackade köttet i butiken. Men att veta hur vägen dit gick till är inte lika sagolik.
Klart att man kan debattera, om vi verkligen behöver äta kött för att överleva, i all evighet! Men jag tycker att den viktiga frågan är, Måste du äta kött varje dag!?!?! Vi äter redan alldeles för mycket! Och det har lett till att djuren ska födas upp både på kortare tid och med mera kött på benen för att försörja vårt behov. En genomsnittlig kyckling lever i ca 60 dagar, och kan knappt gå för att vi avlar fram dem med så mkt bröstkött som möjligt! Plus att de lever i trånga miljöer och blir behandlade fruktansvärt ovärdigt. Född för att dö, för att föda någon annan.
Jag tycker att alla liv är lika värda! Få med mig som tycker.. men det är för att de flesta (alla) som får tycka är människor och inte djur.
Människan ignorans har inga gränser och vi bryr oss mest om oss själva. Så kommer det alltid att vara! Och som veterinär så måste man acceptera det (alla kan inte älska djur lika mycket som vi gör!).
Vi människor borde ta mycket bättre hand om dem som vi INTE kan leva utan! Eller dem som vissa människor inte kan leva utan en 2 gånger i veckan!